Skönt att ha tagit tag i mitt liv!

Jag har äntligen tagit tag i det här med att försöka gå ner i vikt på allvar igen. 
 
Jag har gjort tappra försök förut också men nu har jag försökt att ändra på lite småsaker. Som t.ex att inte äta godis. 
 
Minska portionerna när jag äter mat, röra på mig lite mer (men där har jag dock inte kommit igång riktigt ännu) och att inte äta så mycket mackor eller fikabröd. 
 
Det märks lite grann på kroppen det gör det ju. Men inte så mycket som jag önskar kanske. Men små steg är ju också steg. 
 
Jag mår i alla fall bättre i kroppen nu än tidigare. 
 
Vågen visar inte så mycket nedgång men däremot ser jag ju på måttbandet när jag mäter mig att det händer lite saker.
 
Sen vet jag inte om jag kommer att lyckas den här gången heller, men viljan finns och envis har jag alltid varit... 
 
Det har faktiskt gått lättare att vara utan godis än vad jag trodde det skulle vara. Och då har jag ändå varit i stort beroende av godis. Choklad, lösgodis, ostkrokar, ja å allt annat gott. 
 
Men inte nånting av det har jag tagit nu på 17 dagar! Känner mig faktiskt stolt över att ha lyckats bryta mitt beroende helt själv den här gången!
 
Att vara sockerberoende är ju lika som att vara beroende av alkohol, cigaretter eller droger ju. Ett beroende är alltid ett beroende.
 
Att göra sig fri från ett beroende är absolut inte lätt. Och jag tror faktiskt inte att det rätta ögonblicket nånsin kommer. Eller motivationen.
 
Du själv måste nog skaffa dig motivationen tror jag.
 
Jag bara bestämde mig för att sluta med godis i Januari och se hur det kommer att gå. Jag väntade inte t.ex på att Måndagen skulle komma för min första godisfria dag.
 
Jag började på en Torsdag jag. Alla klarar det bara man tror på sig själv och sin förmåga!
 
#1 - - ɑ n n i k ɑ:

SV: tack så mycket :)

#2 - - Linda E.:

Fina vännen min. Så stolt jag blir för att du klarat av att hålla dig från godis. :) Själv är jag ju fast igen och försökte först förra veckan att vara utan, vilket gav mig ett hemskt humör och större sug än vanligt, så ett riktigt beroende har det absolut blivit. Dock ingen köpt choklad på ett par dagar och det är ju ett steg i rätt riktning. Gymkort på väg, igen, så det är bara att satsa och göra det för sin egen skull. :) Du är envis och det är värdefullt, använd den för DIN skull och kör på. Det kan bli jobbigt om ett tag men du KAN om du vill. :) Många kramar till dig!

Svar: TACK så mycket vännen!
Ja det är en riktig prövning det är det.. Eftersom man har ett stort behov av socker och godis.

Som jag skrev i inlägget så har det faktiskt gått bättre än jag trodde det skulle göra.

Jag vet så väl hur det där är. Jag kommer säkert också ha mina återfall men det viktiga är att man tror på sig själv och att man tar tag i styrkan att försöka igen.

Det är ju som avvänjning att sluta med godis och annat socker. Suget kommer nog alltid att finnas där för oss som är beroende. Ungefär som med rökning kan jag ju tänka mig.

Du kommer också att lyckas min vän. Mycket har ju också förändrats för dig i din kropp och du har fått en annorlunda och smalare kropp men suget kommer nog alltid att finnas där ändå.

För det blir man ju inte kvitt, det sitter nog mer i ens eget huvud det.

Nu när jag lovat mig själv att vara utan godis hela Januari så "ser jag inte" godishyllan. Dte är som om jag har skygglappar typ.

Tidigare gjorde jag inget annat än att leta olika godissorter att köpa. Köpte också godis varje dag ibland, ibland varannan. Så efter jul och nyår bara kände jag att det var dags för en förändring.

Och jag mår så mycket bättre utan det också märker jag.

Jag gör det här enbart för min egen skull. För att jag vill bli smalare, vill kunna handla snygga kläder på "normala" klädavdelningen och känna mig fin i kläderna...

Vad härligt! Synd att jag inte bor närmare dig så vi hade kunnat träna ihop då. Kommer du att ta ett helår på en gång du eller?

Många kramar till fina du! <3
Anna-Lena Ramsten

#3 - - Linda E:

Japp, jag håller med dig, beroendet lär alltid finnas och kommer man nån gång att börja smaka lite så är risken stor att man fastnar igen. Jag höll ju upp från slutet av oktober 2013 till lucia, så bara någon månad och det gick bra men så skulle jag bara "smaka lite" och vips så gick det rakt ner i sockerträsket. Får var glad för att man äter mindre av det, var ju varje dag som värst. :(
Du har en sund inställning till det hela och vet vad du har för brister och då kommer du att fixa det bra. De där skygglapparna är bra att ha så fortsätt du bara. :)
Jag kommer att ha så de drar varje månad från kontot, de har lite billigare nu två månader så jag passar på, så får jag se hur länge jag orkar denna gång. Gjorde ett uppehåll från i höst och under vintern och det märks i kroppen på ett negativt sätt. Man rör sig ju inte på samma sätt under vintern på promenaderna, inte jag iaf, som är rädd för att halka... :( Förändringar är positiva och nästa gång vi ses så kanske vi inte ens känner igen varandra. ;) Tur att vi är samma inuti iaf, även om lite förändras även där, då vi alla utvecklar våra personligheter ju mer vi lär oss. <3 Skulle oxå ha gillat att ha dig som träningskompis och dessutom umgås med dig oftare. *snyft* Tur att du har släkten i Bollnäs så det blir rätt län iaf. ;) Kramar till frun. <3